Verkar rätt meningslöst ändå, tycker du inte det?

Är det ens värt att försöka mer.. ?
Jag tror att vi båda att du förändrats från topp till tå, och jag kanske också förändrats, förmodligen, man gör väl det. Men det finns fan en gräns hur långt man kan förändras. Det roliga är att det du är nu, det var det du va emot, du hatade det, du riktigt avskydde det mest av allt, så jävla fult är det, är det inte? Jag vill inte att det ska vara såhär heller, jag vill inte slänga bort en livstids vänskap, det tar rätt mycket på en och det gör rätt ont. Fast det är väl inte så mycket bättre just nu. Självklart saknar jag dig, jag saknar dig så otroligt mycket.. Fast mest den personen du är på riktigt, bakom masken och hinken foundation och dom trehundra lagren ögonskugga och all kladdig mascara du tar på dig varje dag för att.. vadå? Känna dig vacker? Passa in? Så att alla killar ska tycka att du är sexig? Synd säger jag bara, så jävla synd.

Det är så synd att en sån otroligt vacker människa, en otrolig vän, ja, nästan ett underverk i mina ögon ska försvinna i grupptryckens mörka värld, att en sån människa ska gå och försöka passa in hos människor som inte uppskattar dig så som dom borde göra. Men ändå, nej, jag tänker inte påstå att jag inte blir glad av att se dig, att du fortfarande iallafall ler mot mig och ger mig en kram, det känns väl bra. Jag kan inte begära så mycket av dig heller, jag vet det, jag har aldrig begärt mycket av dig, bara att du skulle finnas, bry dig.. Kanske är svårt nu. 7an blev ett hårt slag på våran vänskap, jag vet det. Vi pratar knappt. Det är synd.

I mer än 13 år, nästan hela mitt liv, har jag haft dig i mitt liv, känns så synd och ledsam om det ska ta slut här. Jag vill verkligen inte det, det hoppas jag att du vet.
Men tider förändras. Människor förändras.
Vår vänskap har förändrats.
Jag saknar dig.

FÖRLÅTFÖRLÅTFÖRLÅTFÖRLÅTFÖRLÅT

förlåt att jag har varit inaktiv som in i helvete dom senaste veckorna.
jag funderar på att byta tillbaka till devote för att blogspot är jobbigt och
jag saknar devote, haha. och varje gång jag tänkt skriva har jag inte orkat.
men update då.

1. jag lever fortfarande sveriges tråkigaste 95a liv.
2. jag är förkyld och är hemma.
3. jag tror att mina marsvin dör snart (nej jag vill inte vara elak mot mina marsvin, men dom är
rätt gamla actually.)
4. jag har utvecklat en stor jävla rädsla för döden.
5. jag är glad för vi har köpt en ny soffa.
6. jag tänker bli frisk till på fredag för jag ska på cozmoz med Viktoria.
7. jag anser att 3 timmars hockey tittande är slöseri med tid, ja pappa, jag syftar på dig.
8. jag lever fortfarande ett tråkigt liv. hehe.

puss

IM FEEEEEEELING FINE!

En gammal sönder skinnsoffa.
En rätt ung flicka sitter i den.
känner skinnet från soffan
mellan fingrarna
Ljudet av röster hörs från den
stora tvn. Ilskan kokar inombords
och hon känner sig så instängd och
överfylld men ändå ensam och ekande tom.
Med fötterna på bordet och ett glas vatten
bredvid och en halväten kaka med torra smulor
på bordet. Dom diskreta rösterna från tvn
blir mer som ett irriterande surr.
Irriterande. Upprörande.

Jag är inte ledsen längre.
Jag har så mycket starkare än så.
Jag är så jävla förbannad.

-

Jag har tillochmed lärt mig dricka kaffe,
jag tycker fortfarande inte om den beska smaken
som attackerar varenda liten smaklök i hela munnen.
men det är rätt okej när man tar stora klunkar, fast
eftersmaken är besk och rätt äcklig, men det fungerar.

Jag bygger på mig själv och jag mår faktiskt bättre än
vad jag gjort på länge. Saknar dock Nancy och Andrea
och folk som har förändrats, men Nancy&Andrea ska jag se snart
och folk som förändras, ja, det är inte så mycket att göra åt
om dom inte förändras tillbaka eller blir en aning bättre.
Jag mår bra faktiskt.
Jag mår fantastiskt!

UPDATE

förlåt för inaktiheten.
snabbt inlägg.

jag håller på att lära mig spela gitarr.
jag längtar tills peace&love festivalen så jag tror jag ruttnar.
jag har blivit seg på fotograferingssidan men jag skärper mig.
jag har en hel den läxor nu för tiden som jag vill slänga i soptunnan.
jag är sugen på makaroner.

förlåt jag ska skärpa mig.
puss.

hej, jag heter malin, jag är lycklig.

jag är lycklig.
riktigt jävla lycklig.
jag skrev förut att jag hatade allt "vanligt, normalt",
jag älskar det nu faktiskt. jag lever vanligt.
jag mår underbart faktiskt, bättre än på länge.
jag orkar faktiskt nu.

nu har en till skolvecka gått och nu är det helg,
uuuuuuunderbart säger jag.
fredag (idag) spenderas med mirakelmänniskorna
ac, louise, alice, linn och matilda, myskväll hos ac, ja-a.
i morgon ska mamma lära mig spela gitarr och jag
ska också plugga no för min underbara no lärare
har berättat att vi har ett ännu mer underbart no prov på
måndag. aaaaaaah, jag suger på no, ja, ganska. mycket.

puss

trött

jag är skit trött.
jag tycker att skolan är skit jobbig.
jag tycker allt är rätt skit jobbigt.
jag orkar inte pallra mig ifrån datorn
ut i den äckliga minusgradiga fula världen
och med det menar jag att jag måste
gå till skolan snart. eller nu.
jag orkar inte
jag måste.
fan vad jobbigt.
skit jobbigt.

egwgeghherth

just nu är andrea på väg 40 mil ifrån mig igen.

helgen var bäst och jag mådde fantastiskt.

nu mår jag helvete och jag sitter ensam

i mörker och kämpar mot tårarna.

jag älskar dig