Nu packar jag mina väskor, igen.

Sorry Blogspot, I'm leaving.
Nu blir det tillbaka till gamla bloggen igen,
runbabyrun.devote.se

Puss

Det gör ont i hela bröstet och det blir tungt att ta andetag.
Det kanske är en sjukt fjantig sak för er, men inte för mig.

Jag kan inte ens skriva det för det blir för mycket tårar att hålla emot.
Helvete. fanfanfanfanfanfanfanfanfanfan.

När jag var 8. Jag gick i 3an alltså. Jag ville mer än allt annat ha ett husdjur.
Jag hade tjatat på mamma dag in och dag ut. Ritade teckningar på marsvin och kaniner
och hundar och katter nästan hela tiden och jag ville verkligen ha ett husdjur.

På höstterminen i 3an, i augusti, 27 augusti, min födelsedag.
Jag låg vaken och lyssnade på ljuden av prassel med paket och viskningar.
Jag kände lyckan rusa genom hela kroppen. Det var enkelt att vara liten.
Plötsligt kom dom in och rummet fylldes av "Ja må hon leva"- sången.
Jag öppnade paketen en och en och tillslut sa pappa att jag skulle gå ut i köket och titta.
Då stog det en stor bur i hörnet av köket. Pappa sa att vi skulle åka och titta på marsvin.
Jag blev så otroligt glad. Det var nog den födelsedag jag blivit gladast på
under mitt liv hitills.

Vi åkte runt på flera affärer men ingen hade 2 honor (1 till mig, 1 till min syster.)
Tillslut åkte vi till djurmagasinet och jag hittade den sötaste lilla varelsen jag sett.
"Min!" var det första jag tänkte. Jag skulle ha den. Jag skulle. Jag fick. Dom där otroligt fina
bruna söta ögonen tittade liksom omkring lite förvirrat. Jag var så otroligt glad. Fast jag inte vågade hålla i den (För att jag var skiträdd att den skulle riva mig.) Men ändå var jag så jävla glad. Mitt marsvin. Min. På vägen hem tänkte jag på ett namn till henne. När jag var liten jag alltid på så konstiga namn till saker, speciellt mina gossedjur fick heta helt konstiga saker. Så jag döpte mitt marsvin till Tanjam. Jag var nio okej?

Dom första dagarna gjorde jag nästan inget annat än att sitta och titta och betrakta dom.
För mig var dom så otroligt fina.

I augusti blir det 5 år sen jag fick dom. Jag kommer inte kunna ha dom tills dess.
Under åren som gått har jag ibland inte brytt mig alls, slarvat ibland med att ge dom mat och städa buren (ja, jävligt dåligt men jag tänker inte förneka det heller.) men skärpt mig också.
När jag var mindre och kände att jag inte hade någon att prata med satt jag mig ner ibland vid dom när jag var ensam och pratade. Det var nog skönt att prata med någon som bara kunde lyssna men inte sa något. (Ja, jag vet att dom inte fattar svenska ändå.)
Jag har skrattat åt dom, gråtit för dom och allting.
Jag orkar inte

Vi kommer förmodligen lämna över dom till djuraffären i veckan.
När jag är redo till mamma.

Jag vet inte.
Jag vet ingenting.

don't lose.

Jag har världens bästa pappa.

Hela familjen Lindholm bestämde sig för att åka till kupolen igår.

Min syster tog pappa med sig och gick runt och jag fick ta mamma.

Jag och mamma sprang runt i timmar och letade efter bikini, bh och

en jeansskjorta åt mig. Bikini och bh hittade vi enkelt på hm.

Jeansskjortan var lite svårare. Sen kom pappa och sa att han hade hittat

en fin på MQ. Jag vill inte ens dra in mamma på MQ för hon är en av dom som

tycker att MQ har skyhöga priser. Men så gick vi dit så hittade jag äntligen min

älskade skjorta och ett par jeansleggings också, och pappa betalade!

Jag har världens bästa pappa.

Det är riktigt underbart sommarväder just nu!

På framsidan av vårat hus är det hela 35 grader.

Så ikväll ska världens bästa pappa skjutsa ner mig till

Torsång, till Anna, som jag ska sova hos och vi ska ha myskväll.

Nu ska jag ut och sola, haha! 35 grader <3

påsklov, hehe

Jag älskar lov.

Måndag: Linn & Stina
Tisdag: Linn
Onsdag: Valle
Torsdag: Linn & Stina
Fredag: Linn & Stina
Lördag: Valle
Söndag: Valle

jag känner att jag håller mig till Valle, Stina och Linn.
Oh well, jag tycker om dom haha.

I helgen ska jag och Valle på Borlänge Marknad som brukar vara trevligt iallafall.
Och jag tror faktiskt att det kommer bli det. På Lördagen ska vi bara dit och titta på
vad det finns, priserna på att åka då är skeeeeeeta dyrt så jag avstår fredag och lördag
men på söndag brukar det vara halva priset, så då ska jag och Valle dit hähä. As mysigt.

puss.

Nu är jag hemma från Vagnhärad igen.
Den där underbara, fria, otroliga känslan är borta nu igen.
Jag överlever.

När jag kom hem hamnade jag vid datorn och sen på impuls, fick jag
lust att åka ut och cykla. Det har ju varit kanon väder hela helgen, soligt och fint,
så det var ju inte alls kallt, skitskönt, det kändes nästan som sommar.
Jag cyklade runt själv men Valle var på telefon hela tiden nästan så
hon höll mig "sällskap". Sen ringde Linn och vi skulle träffas, men då ringde
Valle och då körde jag till stan och plockade upp Valle, sen körde vi till
Forssaängskolans skolgård och mötte Linn som fick dessvärre köra hem direkt
för att det hade blivit mörkt och hon hade långt att cykla och hon hade ingen lampa.
Jag och Valle satt och pratade på gungorna och det var mysigt, sen stack Valle hem och jag
med såklart. Tack för en bra kväll sötnos, jag älskar dig.

I'm okay.

But still, he's the only thing thats going through my mind.

Jag är i Vagnhärad nu, vi kom igår runt 2 tiden kanske.
Skit drygt att åka bil i 3 timmar i sträck, men jag överlevde.

Ivan, Lillkusinen på 2 bast är här, sötaste ungen i världen, mmhm.
Han sa tillochmed att jag var snäll mot honom haha.
Men jag mår bäst här och det är så otroligt skönt här, jag längtar inte ett
jävla dugg hem om jag ska vara ärlig.

Kvällsinlägg.

Jag borde igentligen sova för jag ska upp tidigt för att åka 23 mil i morgon bitti.

Men istället lär jag mig Big Chair av Travis på gitarr och sitter och bloggar, jag har igentligen

ett roligt liv.